Det går upp och det går ner...

Vissa dagar känns bara helt fantastiska. Man har hur mycket energi som helst och träningen går som en dans! Energin tar lixom aldrig slut och man kan nästa inte somna på kvällen! Sen finns det andra dagar som inte känns riktigt så lätta.. Igår var en sån dag.. Man är trött och seg och tvekar på om man ska ge sig iväg o träna eller inte.. men man tänker att det brukar ju kännas bra när man väl kommer dit, så man ger sig iväg trots allt. När dörren in till gymmet öppnas är det som att gå in i en vägg, det är otroligt varmt och fuktigt. Men man tänker att man snart vänjer sig eftersom man nyss kom utifrån den friska luften. Inne i omklädningsrummet är det fullt att kacklande äldre damer, ett av bas/medel passen är precis slut. Tur att det inte är här man ska träna tänker man för sig själv och går ut till gymmet. Inne på gymmet är det knökfull med folk, och svettlukten ligger som ett lock över hela lokalen. Man får försöka tänka om sitt träningsschema för allting är upptaget. När man väl lyckats få tag i en ledig maskin/hantel gör sig värmen och fukten i lokalen väldigt mycket påmind, man vill ta av sig men upptäcker att man redan tagit av sig så mycket som det går. Det är folk precis överallt och hemsk musik dånar ur högtalarna. Man försöker få plats och kör på så gott det går, trots att det känns som att träna i en burk sirap. Så fort man vänder sig om är det någon som har tagit din plats. Jag känner mig kvävd inne på gymmet, som jag vanligtvis älskar att tillbringa min tid på. Jag ger upp, känner att jag måste ut. När jag öppnar ytterdörren är det som att komma upp till ytan igen! Väl ute känns det underbart att få andas in frisk, kall och syrerik luft! Jag börjar gå hemåt, det är mörkt tyst och luften känns så där härligt krispig! Stjärnorna ovanför glimmar och snön glittrar som aldrig förr. Tur att inte alla dagar är lika. Men samtidigt är det bra med jobbiga stunder för då uppskattar man allt det andra så mycket mer! Idag fick jag ju känna hur underbart det var ute i vintermörkret och hur skönt det var att komma hem igen!