Resan genom livet

Alla har vi säkert vaknat en morgon och tyckt att det har känts extra bra just den morgonen. Att numera vakna av soluppgångens intensiva färger, fåglarnas fantastiska kvitter, kattens ljuva spinn och doften av den svala morgonbrisen genom det öppna fönstret känns härligt. Att samtidigt vakna upp bredvid någon man älskar känns som en gåva från himmelriket. Jag hoppas alla någon gång uppskattar och känner dessa små ljusglimtar, och inte bara stressar genom livet för att hinna med allt man borde enligt livets alla regler och normer. Livet består av en början och ett slut och däremellan finns olika pelare som formar livets tempel. Även om pelarna är de stora händelserna i livet ska man inte glömma bort sträckan däremellan. Jag tror att allt för många människor rusar genom stora delar av livet. Man utbildar sig för att kunna skaffa ett bra jobb, för att kunna försörja sig själv och slutligen även den man vill dela livet med, en familj med kanske både barn och djur. Man vill göra karriär, skapa, lyckas... och för att göra det måste man jobba, kanske slita och offra.... offra tid, pengar och kraft. Ibland kanske man offrar lite för mycket för att nå dessa mål. När man sedan gjort detta har hela livet sprungit förbi, Livet kanske ser bra ut "på pappret" men man har inte levt, inte upplevt inte känt... allting har bara gått enligt en kronologisk lista.... Livet kan vara underbart bara man inte glömmer bort det... det kan vara  färgsprakande, vackert, doftande, känslofullt. Sluta aldrig drömma, uppleva och älska.........

Vem tränar du för?

Varför vi tränar är helt individuellt från person till person och orsaken varierar oftast under livets gång. Anledningarna kan vara allt från att bli snyggare, starkare till att blir friskare eller smalare, eller helt enkelt för att det är roligt. Man tränar för sig egen skull, för att man ska må bra o trivas med sig själv, för vi alla vet att man inte kan träna åt någon annan. Hur mycket man än skulle vilja går det inte att få träningen utförd av någon annan inte heller att man utför den åt någon annan. Även om man inte kan träna åt någon annan, kan man träna för en annan människa. På flyget får man alltid höra att man ska ta på sin egen mask och sen hjälpa andra... för hur mycket jag än skulle vilja kan man inte hjälpa om man inte är fysiskt kapabel till att göra det.... Låt oss säga man har tre små barn, och det blir en kris-situation...du börjar hjälpa den första, men klara sen inte mer pga syrebrist, barnen är för små för att varken kunna ta hand om sig själva eller någon annan... Du räddar visserligen ett barn, men hade du fixat din egen mask först hade du räddat både dig själv och alla barnen.....

Det finns en historia om två systrar, Eva och Lisa:

En vacker vårdag i maj är två systrar på väg hem från en härlig dag på stan... De är båda nykära i två bröder och fnittrar på vägen hem. De båda kvinnorna är unga och en av dem har nyss tagit körkort. För ett par sekunder tappar de båda systrarna fokus på vägen och olyckan är ett faktum.... strax innan en stor bro åker bilen av vägen.... Det blir en kraftig smäll men båda systrarna är vid medvetande.  Eva lyckas precis ta sig loss medan Lisa som är kraftigt skadad inte kan röra sig...Eva gör allt för att få sin syster ur bilen som börjat ta in vatten... I takt med vattnet som stiger ökar paniken hos de båda systrarna..  Lisa sitter inte fast men är så pass skadad att hon inte själv kan ta sig ur bilen. Eva försöker dra ut Lisa men orkar inte... hon inser att om hon ska kunna rädda sin syster måste hon springa efter hjälp... hon vet att det ligger ett hus ett par kilometer bort.. och måste alltså springa dit. Om hon inte får loss Lisa kommer hon försvinna in under vattenytan. Eva försöker lugna Lisa som är livrädd och berättar att hon måste springa iväg efter hjälp. Lisa vill inte bli lämnad men Eva förklarar att hon måste, och lovar att komma snart igen.. Med panik i blicken och tårar som rullar längs med kinderna kramar Lisa Evas hand hårt, och med orden "Jag Älskar Dig" lämnar Eva Lisa och börjar springa. Efter knappt en kilometer är Eva helt slut. Förutom att hon just varit med om en olycka var hon i dålig fysisk kondition från början. Lisa som älskar att träna har alltid tjatat på Eva att börja träna, hon sa alltid att det va så fantastiskt kul samtidigt som Eva skulle må bra av det. Eva hade lovat att börja träna... snart.. hon kom aldrig bara igång..... Lisas röst snurrade i Evas huvud.. Eva är nu så slut att hon faller ner längs med vägen....  Eva önskar det va hon som va den som satt i bilen och Lisa den som fick hämta hjälp för hon visste att Lisa skulle haft både styrkan att dra ut Eva och orken att springa snabbt efter hjälp. Tårarna sprutar... och innerst inne vet Eva att hon kommer inte att hinna.... hon kommer inte att hinna hämta hjälp och vägen tillbaka är lika lång........

Det är en sorglig historia som hade kunnat sluta bra.. Man kan inte begära att alla människor ska vara starka o vältränade men för dem som kan innebär det inte bara en fördel för sig själv utan även för människor i sin närhet... Det är ingen skyldighet, inget måste att ta hand om andra människor, men en otrolig lycka att kunna rädda en annan människa. Så när människor bara tänker på sig själv, att jag  inte orkar träna o ta hand om min kropp.. tänk på dem i din omgivning, på dem du älskar. För att ta hand om någon annan måste man börja med sig själv.

Jag tränar för mig själv och för dem jag älskar, och hoppas att jag aldrig hamnar i Evas situation pga en så enkel sak som fysisk kondition...

Foto: Carl Raoul Design